Lördagsdepp
Jag förstår inte hur i hela världen jag kunde välja att åka till gotland denna helg. Det är fullkomligt obegripligt! Vad gör jag här egentligen? Sinnersjukt.
Sitter hemma. I pyamas. Klockan är 21:42 och det är lördagkväll. Alla är tydligen upptagna förut om jag. Undrar vad det har för skojsigheter för sig..?
Åkte hem till pappa en sväng igen nu ikväll. Det var inte lyckat! Visst, det var trevligt med konfirmationsfikat i eftermiddags, men när man ser en kasse med 5 tomma sjuttisflaskor starksprit utdelat på 10 pers så är det något som inte stämmer. Det är då man inte vill inse att ens pappa och hans vänner kanske dricker liiiite för mycket....? Nåja, störtlöjlig som jag är så knatade jag därifrån i tystnad. Det sista jag hörde från pappa var "å vad vi är glada idag då!" det var där det brast. På något oförklarligt sätt så känner jag att jag inte vill kännas vid min pappa längre. Får man tycka så eller är det mot konstens alla regler? Jag vet inte vad jag snackar om. Men det jag vet att jag håller på att bli sinnersjuk över att vara här på denna ö. Inte för att jag vet vad som hade kunnat vara bättre om jag var i sthlm för tillfället. Ingenting. Ingenting alls.
Jag är trött på det här nu. Det funkar inte i längden och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag måste skärpa mig helt enkelt. Vänta. Vänta. Lite till..................
Sitter hemma. I pyamas. Klockan är 21:42 och det är lördagkväll. Alla är tydligen upptagna förut om jag. Undrar vad det har för skojsigheter för sig..?
Åkte hem till pappa en sväng igen nu ikväll. Det var inte lyckat! Visst, det var trevligt med konfirmationsfikat i eftermiddags, men när man ser en kasse med 5 tomma sjuttisflaskor starksprit utdelat på 10 pers så är det något som inte stämmer. Det är då man inte vill inse att ens pappa och hans vänner kanske dricker liiiite för mycket....? Nåja, störtlöjlig som jag är så knatade jag därifrån i tystnad. Det sista jag hörde från pappa var "å vad vi är glada idag då!" det var där det brast. På något oförklarligt sätt så känner jag att jag inte vill kännas vid min pappa längre. Får man tycka så eller är det mot konstens alla regler? Jag vet inte vad jag snackar om. Men det jag vet att jag håller på att bli sinnersjuk över att vara här på denna ö. Inte för att jag vet vad som hade kunnat vara bättre om jag var i sthlm för tillfället. Ingenting. Ingenting alls.
Jag är trött på det här nu. Det funkar inte i längden och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag måste skärpa mig helt enkelt. Vänta. Vänta. Lite till..................
Kommentarer
Trackback