Jag antar att jag måste göra ett försök. Ett försök att få igång mitt bloggande igen. Det har rådit total bloggtorka i en veckas tid nu. Men ni läser fortfarande. How come? Anyway, jag lever. Som alltid. Min mamma och syster med vän var och hälsade på mig under helgen som var. Det var mysigt. Imorgon jobbar jag extra på Marias jobb. Som vanligt. Det ska bli roligt. En ny avdelning. Nya kids. Jag fattar allvarligt talat inte vart allt mitt tålamod för barn kommit ifrån? Förr kunde jag irritera mig på barn som grät på bussen, men nuförtiden tycker jag bara att det är sött och inte ett dugg jobbigt. Konstigt. I alla fall så vill jag inte fortsätta och skriva om just barn eftersom det är de enda jag gör hela dagarna. Så nu till något viktigare! Nämligen framtiden! Skulle ni vilja se in i framtiden? Se vad som kommer ske under de närmaste 5 åren? Vågar man det? Vill man det? Hmm, jag skulle nog inte vilja. Eller visst vill jag, men då vill jag bara veta de roliga sakerna. Hu, vad svamlar jag om egentligen? Jag antar att det blir såna här saker man får skriva om när man för tillfället inte har något vettigt att skriva. För mitt liv är inte vettigt nu. Ovettigt och oviktigt. Btw, jag tappade mitt SL kort i söndags! Där har vi en grej att snacka om! Hur otroligt korkad jag var som inte la ner det i plånboken efter att jag hade användt det. Nej, det skulle promt ligga i min innerficka på min svarta satinjacka. Varför i helvete då undrade jag efteråt? Jag hade tänkt tanken att stoppa ner det i plånboken ett antal gånger, men gjorde det aldrig. Tji fick jag! Eller hur säger man?

Har suttit och läst alla bloggar på den såkallade "bloggtoppen" här på blogg.se. PLUS mina vanligan. Hm, resultatet blir då cirkus gurkus 30 bloggar. Till vilken nytta undrar jag nu i efterhand? Varför tycker jag att andras liv är så intressanta? För att mitt är otoligt boring och livlöst? Jag vet inte. Det enda jag vet är att jag borde sluta involvera mig i hur andra lever sina liv och istället koncentrera mig på att leva mitt eget. Låter inte det som en bra idé? Jo, jag tycker nog det. Och faktum är att jag började med det igår. Koncentrera mig på mig själv istället för alla andra alltså. Framsteg, framsteg! I know! Det här blir nog bra. Så småning om. Det blir det.