Tisdag. As usual...

Take me out! Det här går inte längre. Inte inte inte inte inte inte inte inte inte inte längre.... Men vad ska jag göra åt det? Nej men precis, det finns inte så mycket att göra kanske? Jag har inga direkta val. Och absolut inget som gör det hela bättre. Om jag bara hade vågat tro lite mer på mig själv. Och tänka med hjärnan. Jag lever i en bubbla. Dags att komma ut i verkligheten nu Jenny...

Eternal sunshine of the spotless mind nästa!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback