HOLA BOLLA!

Hallå i lucken! Tro det eller ej, men jag har faktiskt fått en stund för mig själv! Jag tänkte berätta för er vart jag håller hus. Det är inget märkvärdigt eller så. Nej, nej! Jag är i Sthlm. Närmare bestämt i Hägersten! Lilla Adis Bladis har åkt på öroninflammation och hennes föräldrar är tvungna att jobba/vara i skolan. Så då rycker man in vettni! Å det ska jag tala om för er, att det faktiskt är en jävla pers att underhålla en liten tjej på 1,5 år! 
Ena stunden gråter hon och ropar efter mamma och i andra stunden skrattar hon och säger nåt i stil med "Hola bolla!" Haha.
För tillfället ligger lilljäntan i soffan och snusar sött! Vi var ute på prommis efter lunchen och då slumrade hon in till alla fordons förfärliga ljud! När vi kom hem var jag tvungen att bära upp henne (det ska tilläggas att Andreas och Hege bor på tredje våningen) å det var inte riktigt någon hit om man säger så. Jag klädde av henne ytterkläderna och stoppade försiktigt ner henne i sin säng. Då slog det till, som en rak höger rätt på käften! Ett illvrål!! Jooo tjeeeena tänkte jag och stängde dörren framför det lilla flickebarnet och gick ut i vardagsrummet i hopp att hon skulle somna om. IKKE SA NICKE! Så efter 5 min traskade jag in och hämtade henne. Vi satte oss i soffan, jag gungade henne som bara jag kan och vips så sov hon igen! Jag är ett jävla geni alltså! Vilket babyproffs!
Nu har jag precis käkat en macka och en skål med färska jordgubbar. Jag funderar på att väcka Ada snart, men hon sover ju så gott. Ska man väcka barn som är 1,5 år eller ska man låta dem sova tills de vaknar? Hm, jag är ingen expert på ämnet, och jag antar att ni mammor som läser min blogg inte kommer att hinna ge mig svaret på den frågan innan hon vaknar. Så den informationen går förlorad. Men ja, det kan ju vara bra att veta tills nästa gång kanske..?
Hege kommer hem runt fyrasnåret. Då ska jag svänga in i duschen, fixa mig, äta mat och sedan säga tack och hej och bege mig till centralen för att sedan ta bussen till Nynäshamn för att sen få åka lite superdupersnabb motorbåt till lilla Gotland där bästa Fifi hämtar mig. Å när klockan är sådär 01:00 så kommer jag att ligga död i min säng. Nästintill bokstavligt talat alltså. Barn tar kol på en. Är det bara jag som tycker så? Jag har iaf konstaterat att jag inte ska ha några kids. Som det känns nu iaf. Eller ja, om de kan sova hela nätter, sluta skrika och försöka (med hjälp av tal eller skrift) berätta vad som är fel då de gallskriker! Hm, vart köper man såna barn? 
Nu är jag förstås ironisk. Vilket jag räknar stenhårt med att ni förstår? Jo, bra. Det är inga nötter till läsare jag har. Eller?
Skriver mer imorgon!
Hörs!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback